Såg ett mkt intressant program på TV häromdagen om den svenske professorn i Folkhälsostatistik, Hans Rosling.

Han har kommit  på att det i alla våra statligt finansierade statistikdatabaser världen över finns en gigantisk kunskapsmassa om tillståndet i världen, men att de myter som finns om fattigdom, sjukdomar och elände inte verkar kunna dödas, trots att världen blivit helt förändrad de senaste decennierna.

Det är ett faktum som står klart, långt bortom alla felmarginaler och regressionsfel. Han säger att statistikerna hos världens alla regeringar, hos FN, SIDA etc alla menar att man inte kan dra de slutsatser Rosling drar. Det är för mycket felkällor, regionala skillnader, korruption etc etc

Här har vi gått o trott sedan småskolan att det är gigantiska klyftor mellan de rika länderna och de fattiga, och att problemen med svält, sjudomar och överbefolkning bara ökar och ökar utan någon lösning i sikte.

Det verkar finnas krafter i världen som vill hålla liv i myterna, som vill hålla oss kvar i ett konstant dåligt samvete. Krafter som endast antyder en enda framkomlig väg för mänskligheten innan domedagen står för dörren: Det är vi i den rika delen av världen som måste åter till 40-talet för att de svältande barnen i Afrika ens ska kunna gå i skolan i 6 år.

Men det går inte ändå, för världen kommer snart att ha 20 miljarder invånare! Fel, ta en titt här:

What stops population growth?

Sanningen är att de flesta  afrikanska länder 1950 låg i utvecklingen där vi i Europa befann oss på medeltiden. Och de allihop i princip visar samma glädjande utveckling när det gäller inkomst, barnadödlighet och allmänt välmående. De exempel på svält och elände vi ser i TV är de allra värsta, och det beror på att det finns gigantiska skillnader även inom länderna i Afrika, och även mellan länderna. Rosling menar bl.a. att u-hjälpen måste anpassas till respektive land och tom region, medan SIDA har en enda plan för hela Afrika. Varför är det så?

Ta en titt på detta föredrag, och bilda dig en egen uppfattning, de 20 minuter du lägger kommer att ge dig helt nya insikter om hur det står till i världen, och få dig att fråga dig själv: Varför har ingen berättat detta för mig?

Vilka gagnar det att vi konstant går och har ett dåligt samvete, när det finns massor av lyckade exempel på hur nationer kan resa sig på några få decennier?

Vilka kunskaper har egentligen beslutsfattarna hos världens regeringar, och vad är rena vanföreställningar som enbart syftar till uppgivenhet?

Överbefolkning är inget problem enligt Rosling, eftersom alla länder med ökad kunskapsnivå och minskad barnadödlighet snabbt uppvisar samma låga födelsetal som vi själva i i-länderna har. Varför får vi inte veta detta?

Roslings förslag till lösning är lika enkel som genial, givetvis måste all statistik bli tillgänglig utan kostnad för alla intresserade på internet! Transparens är ledordet och han har även tittat på utvecklingen i de länder som snabbt anammat den nya it-tekniken över internet. Även där syns tydliga tecken på vad fri information kan göra med samhället.

Rosling har även skapat en site där var och en kan göra sina egna statistiska utvärderingar. Detta är nämligen inget speciellt svårt, bara man har tillgång till bra grafiska hjälpmedel:

Gapminder.org

Välj t.ex. Sverige, Lettland och Algeriet, tryck på play, och följ dem från år 1800 till idag. Det hade du inte väntat dig vad? Nästan alla länder visar samma mönster, vi går mot högre inkomst, och bättre hälsa, skillnaderna är marginella, om vi bara bortser från några års skillnad i när allt händer.

Eller kör hela världens utveckling som en film!

Du väljer vilken statistik du vill visa;  Best teeth in the world, Who has the most oil, family size and lenght of life, etc etc.

Detta var verkligen en ögonöppnare för mig, jag kommer nu att kräva helt andra åtgärder från betonghäckarna på SIDA och i FN! Det måste bli ett slut på FAO:s klagomål över kortsiktiga höjda spannmålspriser och ständiga tiggande hos världens regeringar för att kunna skicka fler nödsändningar, det är helt andra åtgärder som hjälper världen och de fattiga. De kortsiktiga problemen skymmer ju fullständigt de verkliga, strukturella problemen, te.x hur vi ska få fram energi när alla snart faktiskt kommer att ha några lampor, en TV, en mobilladdare, dator och en tvättmaskin. Det är inte vi och dom, dom är snart där vi var 1970 iaf, inte i några djungler utan ens rinnande vatten.

Jag vill gå så långt som att hävda att det är organisationer som SIDA o FN som bromsar utvecklingen genom sina katastrofrapporter och återkommande larm.

Av någon anledning finns det krafter som alltså vill konservera myterna, vilka är dessa och vad har de att vinna på vårt dåliga samvete?

Magnus Gustavsson

Aktivdemokrati.se